Vad händer när du börjar välja dig själv?

Kanske har du tänkt det där tyst för dig själv:

"Men... är det inte lite själviskt att sätta mig själv först?"

Jag fattar. Du har varit den som ställer upp. Den som fixar. Den som håller ihop det. Och det har blivit som en reflex att sätta alla andras behov före dina egna. Det är inte konstigt. Det är så många av oss har levt – särskilt mitt i livet, när barnen kanske fortfarande behöver dig, jobbet tar plats och du jonglerar en relation, vänner, vardagslogistik och… ja, allt det där.

Men här är frågan jag vill ställa dig idag:

Vad händer när du börjar välja dig själv?

💭 När du tar en paus innan du säger "ja" till något du egentligen inte vill?
💭 När du säger ”nej” – utan att förklara dig?
💭 När du ger dig själv egentid utan dåligt samvete?

Du börjar höra din egen röst igen.

Och inte bara höra – du börjar lyssna på riktigt. Du märker när något känns fel i magen. Du vågar lita på den känslan istället för att tänka ”det går nog över”. För det gör det sällan, eller hur?

Du märker också hur mycket energi du har kvar när du inte ger bort den till allt och alla.

Och vet du vad mer som händer?

✨ Du börjar behandla dig själv som någon du älskar.
✨ Du ställer inte in dina egna behov för att alla andra ska ha det bekvämt.
✨ Du slutar försöka vara hon som alltid har koll, alltid är till lags, alltid håller ihop allt.

Du är fortfarande en fantastisk mamma, vän, partner, kollega. Men du har slutat kompromissa bort dig själv i processen.

Och det fina är – när du börjar välja dig själv, så visar du andra hur de också får göra det. Du visar dina barn att självkärlek inte är något flummigt – det är nödvändigt. Du visar din partner att du inte bara vill överleva livet, du vill leva det. Du visar dig själv att du är värd att må bra – inte bara på söndag kväll när allt är fixat, utan mitt i veckan, mitt i vardagen.

Så… vad skulle hända om du valde dig själv redan idag?

💛 En liten stund för dig.
💛 Ett litet nej till något som inte känns rätt.
💛 Ett litet ja till något du längtat efter.

Det är inget dramatiskt. Det börjar i det lilla. Men det förändrar allt.

Kram /Silla ❤